Ny bostad!

Jag är så glad att jag bara vill dansa runt...har så svårt att sitta still...:D Ska försöka samla mig lite och skriva vad det hela handlar om...:)
Den första lägenheten som var liten och mysig blev (nog) inte min eftersom hyresvärden inte hört av sig som han skulle göra idag...han ringde väl bara till den som fick den. Dock hade jag ju en till att titta på som min nuvarande hyresvärd erbjöd mig när jag sa upp huset och jag säger bara...den första var ingenting jämfört med denna....:D
Trägolv, spegeldörrar, djupa fönsterkarmar, sådant där gammalt tak som liksom går ihop med väggen i en rundning...inga räta vinklar alltså...Ja, jag skulle kunna berätta hur mycket som helst, men det är svårt att förklara...ni får ge er till tåls till årsskiftet så kommer det bilder.
Jag tänker på andarnas svar i går på frågan om jag kom att få den lilla mysiga lägenheten: Ja, det lilla underverket blir din om det är vad du verkligen av hjärtat vill och det var faktiskt inte förrän jag fick se lägenhet nr två som jag förstod vad mitt hjärta verkligen vill ha...Alla som känner mig vet att jag alltid velat ha en lägenhet med just dessa ovan beskrivna attribut....Detta är en lägenhet jag kan dö i...:)
JAG ÄR SÅ LYCKLIG!!!!!!




Reikiträff!

Vilken underbart fantastisk dag jag haft idag...:) Från kl 10 till 18 var jag på reikiträff hos underbara Nettan tillsammans med sex andra urtrevliga kvinnor.
Vi gav varandra healing och det är något av det mest fantastika man kan vara med om...att få healing av flera personer samtidgt...likaså att ge healing tillsammans med flera...det är väldigt starka energier i omlopp kan jag lova...Och vi kände alla av våra guider som hela tiden var närvarande.
Nettan bjöd på en underbart god lax med nypotatis till middag och smarriga hembakta Kärleksmums till kaffet.
Det var mycket prat och skratt under hela dagen och vi kände oss verkligen riktigt synkade med varandra trots att vi aldrig träffats tillsammans allihopa förut.
Jag delade även med mig till de andra lite om tarotkortens budskap och Camilla gav oss prov på automatskrift där vi fick ställa varsin fråga...Jag frågade om jag kom att få den mysga lilla lägenheten jag varit och tittat på och fick till svar:
Ja, det lilla underverket blir din om det är vad du verkligen av hjärtat vill. 
Lite kusligt att jag fick ett sådant svar med tanke på att jag blev lite tvivelaktig när jag fick erbjudande om en annan lägenhet av min hyresvärd...men jag känner i hjärtat att det är den lilla lägenheten jag vill ha... 

Tack, fina Nettan för du fixade denna träff och tack till alla er andra för ni bidrog till att göra den så underbar..:)





Border Shop och Maskerad!

Då var man hemma igen efter en heldag ute på vägarna känns det som.
En tur till Border Shop i Tyskland med Marcus, Mi, Kevin, Fredriksson och Fredde....Och oj, vad jag har skrattat...har kramp i magen...:D Båttur blev det ju också mellan Danmark och Tyskland med mumsig mat..:)
Tack för en helfestlig dag..:)
Väl hemma igen var jag inom Svedala och Galleri Kvis där min underbara duktiga och talangfulla vän Nina har sin allra första singelutställning som hon döpt till Maskerad... 
Ni som bor i krokarna av Svedala ta en tur till den gamla djuraffären bakom Lindri på Storgatan och låt er fängslas av Ninas vackra målningar...förlora er för en stund i drömmarnas och sagornas värld...:)
En av de vackra skapelserna föreställde oss två, våra vackra döttrar och våra underbara goldisar...:) Inspirationen hade hon hämtat från en av alla våra otaliga Cosmokvällar...;) Tror den hette Cosmogirls in the green garden....Blev så glad!!!
En del av hennes tavlor har en liten röd prick bredvid sig, vilket innebär att de är sålda...och en av de är MIN...:D Den heter Gudinnan Moder Jord och den har jag närt en längtan efter sedan jag såg den första gången....:)

Tack finaste vän för en riktigt trevlig stund, härlig atmosfär och det goda du bjöd på för både öga och mun...:) Önskar dig all lycka i framtiden, vännen...:)



Cosmogirls in the green garden



Gudinnan Moder Jord





Förvirrad dröm!

Har ju glömt att berätta om drömmen jag hade under mörkmånenatten.
Jag var i drömmen ute på mitt och Lollans fält här i närheten och såg då tre mörkermånar på himlen...jag säger "såg" för man kunde verkligen ana konturerna av de runda månarna trots att de var mörka.
Jag minns att jag hade en viktig uppgift i drömmen och det var att minnas i vilka riktingar jag såg månarna...två stod i norr och en i öst.
Rätt som jag stod där och betraktade natthimlen så började snön falla...så ymnigt och tätt att det snart var ett riktigt tjockt lager på marken...ett lager som täckte allt...
En annan viktig detalj i drömmen...i alla fall visste jag i drömmen att den var viktig...var att jag bar runt på en stege...och den sista betydelsefulla saken var en massa guldmynt som plötsligt bara fanns omkring mig. De foll liksom inte från himlen eller något...de bara fanns där...liggande i snön och svävande i luften omkring mig...
Hm...var många många år sedan jag drömde något som vid första anblicken inte alls hänger ihop...men något hade denna drömmen att säga mig, det är jag övertygad om...vad vet jag dock inte just nu...:)







Överraskningar!

Pratade med min älskade son idag som berättade att han troligtvis blivit beskjuten...för inte sjutton kan väl ett sidofönster splittras i miljoner bitar av ett stenskott, eller...?
Han kom körande i sin lastbil på motorvägen utanför Södertälje när det plötsligt small till...med den snabba reaktionsförmåga han har så tog han tag i ratten med ett kraftigt tag och slog till varningsblinkersen övertygad som han var om att ett däck exploderat...i nästa sekund splittras sidofönstret på Marcus sida i miljoner bitar.
Hade han inte haft gardinen för en bit av fönstret hade han fått allt splittret över sig, nu blev det bara lite rispor på handen.
Vad är det för sjuk människa som gör något sådant???? Skönt att det gick bra i alla fall...
Över min son vilar dock sällan några ledsamheter...så efter denna incident  körde han av första avfarten han kom till för han visste där låg en Volvohandlare. Så han gick in där och gav dem två alternativ...antingen så sätter ni in en ny ruta till mig medan jag väntar...annars får ni fixa fram en jävligt bra regnjacka....;)

En annan mycket trevligare överraskning fick jag av min hyresvärd idag när jag sa upp huset...han har en lägenhet som blir ledig efter nyår...:)
Så ev på måndag ska jag/vi kolla den. Helst vill jag ju ha den lägenhet jag kollade på i tisdags, men det kan ju alltd vara bra med en reserv och om inte annat kanske dottern tar den så länge tills hon får något i Malmö.





Vattenmagi!

Har varit en runda vid havet nu...så underbart härligt, magiskt och mystisk. Tjockan har rullat in och ligger tät över land och hav, men det hindrade inte mig och Lollan från en uppfriskande tur.
Lollan sprang runt och snusade och krumbuktade sig i vild glädje och när jag ser henne så då ser jag det vilda vackra djur hon stammar ifrån. Finns det något vackrare än lyckliga djur i vild frihet?..:)
Medan hon höll på passade jag på att göra lite magi där vid havet.
Jag valde en vackert slät och rund sten och höll den sen i mina händer medan jag laddade den med en positiv affirmation som stärker den önskan jag också la in i den. När jag efter ett tag både kände och såg hur stenen nästan glödde av energi så kastade jag den långt ut till havs och lät den slukas av vågorna...trygg i förvissning att Ran för min önskan i hamn...(Bad också en stilla bön att ingen stackars sjöfågel skulle få den i huvet i dimman...;))
Under tiden hade min vackra vita hund försvunnit och i stället fick jag ta med mig hem en skitig stinkande sak med tångruskor i öronen.
Väl hemma utförde jag en annan form av vattenmagi och...voila...min Lollan kom tillbaks...;)


Så lycklig som en Lolla kan bli...;)






Mörkmånenatt!

Vid midnatt gick jag och Lollan ut en sväng och gick då bortåt korsvägen med eken.
Jag gav Mörkrets Gudinna min gåva som bestod av nötter, torkade bär och frukt och så mumlade jag en liten tacksägelsebön...tackade för mörkret som också är en del av mitt liv och som gör att jag kan se ljuset desto tydligare.
(Jag hälsade även till henne från dig Lilitha, min kära häxsyster och fick då ett lågt skratt till svar och orden henne känner jag väl :)).
När jag så vände mig om för att gå hemåt i natten igen så var jag inte ensam. Ni vet så där tyst som det bara kan bli en vinterdag när snön ligger som ett mjukt tjock täcke över allt och dämpar alla ljud, så kändes det...som om jag svepts i en tjock varm filt...:) Under hela vägen hem kände jag Gudinnans närvaro vid min sida...trygg och moderlig...
Väl hemma gav jag mig själv healing, vilket jag är väldigt dålig på...att ta mig tid att ge mig själv menar jag.
Det var en kraftfull stund och det bultade och stack i mina händer hela tiden och efteråt kändes det som om min hud glödde...sådär ni vet som efter ett långt bastubad.
Gissa om jag sov gott i natt...:) 




Dröm, eller...?

När vi nu närmar oss Samhain så passar det kanske bra med ett inlägg om en ganska levande dröm jag hade en gång om ett möte med avlidna nära och kära.
I detta fallet var det några av mina älskade fyrfotingar.
Ett år när vintern började närma sig tog vi hand om en frusen övergiven katt som strök omkring där Marcus jobbade. Vi döpte katten till Magnus efter en av lastbilschaufförerna (fråga mig inte varför, det var Marcus idé...;)), men när våren kom visade det sig att Magnus fick döpas om till Maja och ett tag efter kom fyra små söta ungar...:)
Vi hade redan en gammal katta i huset och i samma veva som Majas ungar kommit flyttade vi. På det nya stället blev det en ohållbar situation katterna emellan om vem som skulle regera och ingen människa var intresserad av att få en kattunge...:( När det så visade sig att en av ungarna hade en sjukdom den tydligen ärvt av mamma (minns inte nu vad det var för sjukdom) och att även syskonen kunde vara drabbade så fattade jag efter mycket grubblande, samtal med Gudinnan och sömnlösa nätter beslutet att avliva dem, även Maja...:(
På natten efter deras hädanfärd drömde jag om att vår gamla blandrastik Fiffi kom till mig...drömmen var väldigt levande och jag vet än i dag inte om det var en dröm eller vad...Jag kände både hennes värme och hennes  doft... ja, allt som var hon när hon en gång fanns hos mig. Vid sidan om henne fanns Maja och hennes små ungar...också de lika levande och verkliga som om de fanns där hos mig.
Jag vet att Fiffi visade sig för mig tillsammans med katterna för att jag skulle förstå att de fanns där tillsammans och att mitt beslut varit det rätta, precis som det varit då när jag beslöt att låta Fiffi somna in undan sin smärta...

Ja, dröm eller inte...en tröst i mörkret var det i alla fall..:)




Mörkermåne!

I natt döljer hon sitt ansikte för oss, vår vackra Mångudinna.
Det är en kväll/natt när vi ligger lågt, låter det magiska arbetet vila...går inom oss själva...mediterar kanske. Bara vara är det bästa just nu...:)
Healing är också extra verksamt vid mörkermåne, så ikväll ska jag ge mig själv en riktig genomkörare...:)
Dessutom ska jag gå sista rundan med Lollan riktigt sent och ge en gåva till mörkrets Gudinna. Enligt gammal häxtradition är detta nämligen något man ska göra när månen står som mörkast. Detta ska ske vid en korsväg och gärna där det växer en ek och en sådan korsväg har vi inte så långt härifrån...:)






Tecken!

Jag ser ju gärna "tecken" som fingervisningar från universums kärleksfulla kraft, Gudinnan m a o :)
Vet att folk kanske har svårt att ta den inställningen, men om vi säger så här istället (för att alla skeptiker lättare ska förstå och kunna "köpa" vad jag menar) man kan se det som att dessa fingervisningar ger mig styrka och kraft att hålla fast vid det jag vill ska manifesteras i mitt liv...hjälper mig att fokusera och lägga energi på positiva affirmationer och visualisering, det är ju faktisk alltmänt kännt (inte bara bland oss flummisar) att tankar skapar.

  • Det första tecknet idag var Lena, kvinnan jag berättade om i förra inlägget som jag nu träffade igen. Vår gemensamma nämnare är ju tarotkorten och det var dem som fick mig att tänka till. Man kan nämligen räkna ut viktiga (personliga) kort ur tarotleken med hjälp av ens födelsenummer, viktiga i betydelse för vår inre resa...vår själsliga utveckling helt enkelt. Ett av mina personliga kort är Djävulen nr 15 i Stora Arkanan...huset har nr 15!!!
  • Ett annat tecken var hyresvärden, han har samma efternamn som mig och vi har samma initialer...:)
  • Sen ligger huset snett emot ett hus som jag och mitt ex ägde en gång i ett dunkelt förflutet, men som vi aldrig hann flytta in i...redan då kände jag dock av en samhörighet med platsen, något band mig till just denna plats. var det väl inte meningen, men kanske det är tid nu???
  • Dessutom kom hyresvärden och jag samtidigt och tydligen såg jag lite vilsen ut för han frågade om jag skulle kolla på lägenhet och när jag sa ja sträckte han fram handen och presenterade sig och önskade mig välkommen. När vi kom fram till de andra sa han bara hej till dem...:)
  • Ytterligare ett tecken uppenbarade sig, men jag kan tyvärr i dagsläget inte avslöja det för att inte röja en liten hemlighet...:) Vet ju inte vem det är som läser härinne och jag vill ju inte förstöra en rolig överraskning...;)

Kanske bara inbillning alltihop...men det hjälper mig i alla fall att hålla fokuset...:) 







Visningen!

Så har jag då varit och kollat på lägenheten tillsammans med tre andra intresserade, varav den ena inte längre var intresserad efter visningen...tyckte väl den var för liten för alla hennes prylar.
Denna kvinna visar sig dock vara någon jag träffat förut. För många år sedan uppsökte hon mig för en tarotläggning och blev väldigt nöjd med den, när hon så var i behov av en ny läggning hade jag flyttat och hon hittade inte mig.
Så hur det än går med lägenheten så har jag fått en ny vän i alla fall..:) Vi synkar verkligen och pratar nästan i mun på varandra över allt vi vill säga.
Nu har vi i alla fall bytt nummer och ska snart ta en fika och lägga lite kort..:)
Åter till lägenheten...som ligger i ett gammalt hus med port och en gång in till själva innergården med en gammalt runt trapphus. I själva gången in ligger "min" lägenhet tre trappsteg upp.
Ifrån lägenhetens kök går det även en dörr ut till det runda trapphuset och vidare ut till innergården med tvättstuga, uteplats och gräsmatta...:)
Lägenheten var riktigt mysig även om det mesta utom köket var lite litet, men det är ju det som gör den så mysig..:) och fönstrena var verkligen pricken över i:et...höga och hade grymt breda karmar...sådana man kan krypa upp i...:)
Så nu står det mellan mig och två tjejer i 20-årsåldern...får veta på måndag hur det gått.
Måste också tillägga att hyresvärden hade jag inte sparkat ur min säng om man säger så...;) hahaha...:D





Besök!

När Mi gått och lagt sig igårkväll satt jag själv kvar i vardagsrummet med hunden och kände plötsligt ett kallt drag i nacken och där jag satt kunde det inte dra på ett förklarligt sätt typ från fönster, ventil eller något...så jag anade att jag hade någon på besök.
I nästa stund uppfattade jag en stark kyla bredvid mig i soffan, men inget som skrämde mig. Lollan reagerade däremot med ett litet gruffande som hon gör när någon kommer utanför dörren, mest som ett tecken till oss att här är någon i närheten.
Jag frågade rakt ut i luften vem det var och fick då nästan genast en svag doft av cigarettrök i näsan.
I ett tidigare inlägg skrev jag om att jag haft besök av min farmor och farbror i en stund när jag var tveksam till beslutet att lämna huset och flytta till lägenhet. Så efter tidigare upplevelse är jag böjd att tro att jag hade besök av min farbror i går och att jag ska se det som ett gott tecken inför lägenhetsvisningen i morgon..:)
Kanske också ska tillägga att jag var vid deras grav i lördags, så det var kanske ett litet "tack för besöket"..:) 





En riktig glad-dag...:)!

En ljuvlig dag är till ända och jag är så tacksam för allt den fört med sig.
Slutade tolv idag och tillbringade några timmar med vovvsan ute...långpromenad och borstning stod på schemat...just nu fäller hon så man kan sticka mängder av tröjor på pälsen hon lämnar efter sig...*suck*
Sedan fick jag ett mail angående en lägenhet jag anmält mitt intresse till och det är visning på den i nästa vecka som jag var varmt välkommen till...:) Bara att få komma på visning bådar gott tycker jag...:) Tog en sväng bort för att kolla huset och det verkar vara ett sådant med riktigt gamla lägenheter i...ni vet...breda fönsterkarmar...högt i tak...förhoppningsvis trägolv...:) Så jag väntar med spänning på att få se den...:)
Avslutningvis gjorde jag en supersmarrig middag. Inspirerad av en kollega har jag bestämt mig för att dra ner på kolhydraterna, kanske inte strikt LCHF...men dock något i den stilen.
I kväll blev det veg filé med vitlökssmör, grillade champinjoner och tomat- och grönsallad. Det var något av det godaste jag ätit på länge..:)
Har även träffat min älskade son en liten stund ikväll och nu ska jag snart vara chaufför till min älskade dotter...och sedan ska jag bara åka hem och mysa till det i soffan med Uffe...;)
Och där gissar jag att ett eller två ögonbryn for i höjden...hahaha...men lugn det är Lundells nya bok jag pratar om..:)

En underbar helg önskar jag er alla...glöm inte njuta av allt gott Gudinnan strör i vår väg...





 Image




Stundande Samhain!

Samhain närmar sig med stormsteg...om mindre än två veckor når hösten sin kulmen och lämnar då över stafettpinnen till vintern.
Mörkret är nu över oss på allvar och i mörkret tänder vi ljus och minns våra nära och kära som vilar i den stora moderns mörka famn tills dess deras tid är inne att återvända till jordelivet.
Slöjan mellan världarna sägs vara extra tunn just under Samhainnatten så nu är en gynnsam tid för olika former av spådomar och kontakter med andra sidan.
Eftersom man förr vid denna tid slaktade inför vintern så räknas denna högtid som den sista av de tre skördehögtiderna.

Tänkte också tipsa om Witches Pumpkin rally som idérika och allid inspirerande häxan Ariadna uppmanar oss till på sin blogg. Klicka på hennes namn så får du alla detaljer om du vill vara med plus ett riktigt smarrigt recept..:)
Själv har jag nog bestämt mig för ett recept nu och återkommer med ett inlägg om det längre fram.







Tillit!

Det finns inget härligare sätt att börja dagen på än ute i Gudinnans fria natur..:)
Det gjorde jag och Lollan min idag...en långrunda i skogen där vi blev alldeles höga på alla underbara energier som råder där.
Fick mig också en lektion i överlämnandets konst där jag satt vid kanten av en liten sjö och filosoferade medan Lollan, maskerad till Rambo eller en panda...vet inte vem hon var mest lik med sitt ljusa huvud full av svart jord, gick på jakt efter råttor och sorkar.
Jag såg löv efter löv släppa taget om sin gren, sin fasta punkt i tillvaron och låta sig fritt falla och tas emot av vattnets mjuka famn och stilla föras vidare mot nya äventyr.
Ett ganska passande budskap i nuläget...tänker nämligen säga upp huset nu den siste och jag gör det i full tillit och förtröstan på att något nytt dyker upp innan januari månads slut. Jag släpper taget och låter mig falla övertygad om att allt löser sig...






Naudirz!

I rättvisans namn drog jag även en runa för dagen/veckans början och fick då n-runan Naudiz eller Nödrunan som den även kallas.
Är ju ganska ny på det här med runor och har inte de fantastiska böckerna om runor hemma längre, så efter lite surfande på nätet fick jag denna betydelse:
Denna runa är en kraftfull ödesruna starkt förknippad med Urd, Verdandi och Skuld...ödesnornorna ni vet som spinner vår livstråd.
Svårigheter och utmaningar kan vara på väg, svårigheter och utmaningar som härdar oss i att överleva, att stå ut, prövar vårt tålamod helt enkelt.
Och det ska Gudarna veta att tålamodet prövas.  Förutom min oinbjudna hyresgäst och fukten som ni väl alla vet om vid det här laget så pajade tvättmaskinen igår...:(
Ja, det är väl bara att finna sig i sitt öde och vänta in bättre tider ;)





Judgement!

Drog ett kort nu på morgonkvisten för lite inspiration under dagen/början på veckan.
Det blev Judgement eller Domedagen på svenska.
Kortet står för förändring och förnyelse, beslut som ska fattas och frigörelse. Man gör nu en summering av vad man hittills åstadkommit och tar med sig sin erfarenhet inför det beslut man nu måste ta. Kortet dyker ofta upp när man står vid ett vägval i livet.
För egen del får jag ofta upp detta kort när jag redan nått en insikt, kommit till klarhet med vad jag vill, nått ett uppvaknande helt enkelt...:)





Frihet!

En liten promenad vid havet i skymningen...så otroligt vackert...:)
Mot öster inåt stan var himlen på väg att mörkna i djupaste blått, medan den i väst bortom ängar och åkrar bar eldiga spår av solen som nu sjunkit vid horisonten.
Jag går sakta i vattenbrynet och är lycklig...jag vet att skulle jag någon gång känna mig instängd i en framtida lägenhet så är aldrig friheten längre bort än utanför dörren.
Havet några hundra meter bort med sitt rogivande vågskvalp mot strandkanten eller mäktiga rytande vågor som renar min själ från all oro och dysterhet.
Lite längre bort ligger skogen som famnar mig med sin trygghet, sitt djup och sin visdom och åt ytterligare ett håll kan min själ flyga fritt med fåglarna som svingar sig högt över den skånska slätten.
Frihet är en ovärdelig gåva som tyvärr inte är alla förunnat...det tänker jag ofta på när jag känner vinden mot min hud...och då gråter min själ...:(
Jag är lyckligt lottad, men det är svårt att alltid känna den lyckan när man vet att inte alla har det lika bra.








Månhäxa!

Efter en del funderande, velande och insikter som kommit till mig under meditationer har jag så bestämt att vara kvar i bloggvärlden.
Det är ju inte första gången jag lagt ner och startat upp en ny blogg och oftast händer det i samband med min utveckling. Istället för att låta det vara och låta det synas i bloggandet att jag nu slår in på en annan väg eller vad det nu kan vara för förändring som sker, så lägger jag ner och börjar om på nytt.
Ser ju i alla era andras bloggar att ni låter bloggen följa ert liv, er utveckling...så varför inte...:)
Jag har nämligen kommit till en fas i livet när jag känner att jag tillbringar mer tid ute, mer knyter an till Gudinnan där än vad jag gör vid mitt altare och genom olika ritualer. Och det är ju faktiskt inget fel i det, vi har alla olika sätt att närma oss och möta det gudomliga. Jsut nu testar jag mig fram i vad som känns bäst för mig. Kan också hänga ihop med att jag har övergett mitt sovrum som är det ställe i huset där fukten är som värst, så jag har ingen direkt egen plats för mitt utövande just nu...
Är inte heller riktigt bekväm med mitt namn längre...Moonwitch var ju från början Månhäxa och är det namn jag använder mig av i ritualer och dylikt, men den engelska versionen var lättare att använda då i tidernas begynnelse när man började surfa runt på nätet och olika communities.
Inget hindrar mig dock från att åter gå över till Månhäxa, det är bara bloggen som fortsätter bära det engelska namnet...:)








Tack och hej!

Jag börjar detta inlägg med ett citat av vildvittrorna i Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter "syyyns inte fiiinns inte" och det är väl det som kommer att ske med denna blogg om några dagar.
Nu igen gissar jag att några av er tänker och ja, det är tid igen...tid att lägga energin på något annat. Livet tar olika vändningar och man måste proritera ibland för att kunna hinna med i svängarna.
Denna gång tar jag bort bloggen helt.
Finns dock alltid tillgänglig på min mail moonwitch67@hotmail.com så jag låter bloggen vara kvar nu några dagar för den som vill memorera mailen för eventuell vidare kontakt.
Jag kommer dock aldrig att vara mer än ett andetag bort och i mån av tid och lust kikar jag in till er underbara bloggvänner och lämnar ett litet avtryck.

Och vem vet en dag träder kanske en ny blogg fram ur dimman...;)

Lev väl och ta hand om er, vackra vilda vänner...Gudinnans kärlek och ljus till er alla.

Kram!





Dehlis vackraste händer!

Den Malmöitiske journalisten och författaren Mikael Bergstrand som tidigare gett ut fyra kriminalromaner (väldigt läsvärda, speciellt om man kommer från trakterna av Malmö...hög igenkänningsfaktor) har nu kommit ut med en ny bok. 
Dehlis vackraste händer har han förmodligen hämtat inspiration till genom att han de senaste åren som anställd på en skånsk tidning varit stationerad i New Dehli.
Göran Borg är en ganska bitter medelålders man som inte ser mycket glädje med livet och när han så får sparken från sitt jobb tycks botten vara nådd...men icke...Iväglurad på en charterresa till Indien drabbas han av en fruktansvärd magåkomma och lämnad ensam på ett sjabbigt hotellrum tror han att hans sista dagar är komna.
Då dyker Yogendra Sing Thakur upp som med egna ord beskriver sig själv som "indisk textilexportör i sina allra bästa och mest underbara år".
Tillsammans med Yogi (som han kort kallas) gör Göran en både inre och yttre resa i Indiens myllrande huvudstad New Dehli.
En underbar, rolig...men också tankeväckande bok om hur det överrumplande mötet med Indien, ett land så fjärran från Sverige på så många olika sätt, kan få en människa att så totalt omvärdera sig själv och sin syn på andra.
Yogi är i mitt tycke en underbar man med massor av aptit på livet och en djup visdom både vad det gäller själva livet och det mer andliga i tillvaron...en visdom som han aldrig är sen att dela med sig av. Denne levnadsglade man gör verkligen hela boken...:) 

En uppiggande läspplevelse m a o...:)





Något mer!

Hur man kan förneka att vi alla är en del av något mycket större...att det inte skulle finnas något djup i tillvaron... övergår mitt förstånd...

Tack Margret för denna vackra bild du delade med dig av på fb...:)





Den första cirkeln!

Ja, så är namnet på dk 1 i Nattskogstemplets kurs i häxkonst och magi och jag tänkte här ge en kort summering när jag nu snart ska ge mig i kast med dk 2.
Nedan följer en liten sammanfattning av de rent praktiska övningarna denna månad bjudit på förutom väldigt mycket intressant läsning. Jag vill dock inte gå in på för mycket av hänsyn till Nattskogstemplet och all energi de lagt på att utforma denna kurs...Du som blir nyfiken och intresserad råder jag istället att ta kontakt med Nattskogstemplet.

Det har varit mycket utevistelse och promenader...ett slags sätt att knyta an till Moder Jord igen...speciellt för dem som kommit för långt bort från henne.
Denna första kurs handlar om att börja från grunden...på så sätt kan alla känna sig delaktiga både nybörjare och de som utövat häxkonsten mer och som bara mår bra av att friska upp minnet lite...;)
Att leva i själva livets andetag genom att följa rytmen i både dygn, månad och årshjul är också en nyttig påminnelse.
Att lära sig olika former av rening såsom kroppsfälts-, hem- och kroppsrening är lite a och o när man ska börja arbeta med energier...Likaså att jorda och centrera sig...för att även kunna göra enklare energiövningar...
Medvetandeövningar har man också alltid nytta av oavsett om man ägnar sig åt häxkonsten eller annat.
Slutligen ingick jag ett förbund med mig själv i den sk självdedikeringsritualen...:)





Potatis- och purjosoppa!

Soppa smakar aldrig så gott som just nu när höstens mörker och kyla tvingar oss mer och mer inomhus.
Här kommer receptet på min favoritsoppa som jag fick lära mig att laga på hemkunskapen i sjunde klass och som jag fortfarande gör på samma sätt...:)



Potats- och purjosoppa! ca 3 pers

1 stor purjolök
4 medelstora potatisar
vatten
2 grönsaksbuljongtärningar
timjan

Skiva purjolöken och bryn den i lite smör i en kastrull
Skala potatisen och dela den sedan i mindre bitar som därefter också ska ner i kastrullen
Häll på rejält med vatten så det gott och väl täcker purjo och potatis, smula ner buljongtärningarna och koka upp
Låt sedan puttra på svag värme tills potatisen blivit mjuk och vätskan kokat in lite...tillsätt timjan efter smak strax innan servering

Servera gärna med vitlöksbröd till







Mysdag!

Har haft en riktigt mysig dag med bästaste Ninafina..:)
Massor av prat som vi båda så väl behövde...Kändes skönt att prata med någon som sitter i en liknande situation...
Kyligt som det börjar bli så passade det bra att bjuda på soppa och vitlöksbröd...Recept kommer..:)
Dessutom fick våra fina goldentjejer rasa av sig tillsammans...de hade nog verkligen saknat varandra.
Så tack, Nina och Si säger både jag och Lollan...:) Och även tack för de ljuvliga blommorna...:)







Kaffe med musik!

Karin Brunk Holmqvist har åter skrivit en lättsam smårolig bok från sitt kära Österlen..:)
I Kaffe med musik får vi följa fyra äldre damer som vunnit en resa med buss till en julmarknad i Tyskland.
Genom sitt varma "glimten i ögat"språk får författaren en verkligen att leva sig in i och känna med alla de olika karaktärerna man möter i boken.
Dock får jag en liten svag känsla av att boken kunde blivit så mycket mer...det känns som om den forcerats fram på något sätt...
I alla de andra böckerna av BH väver hon skickligt in lite roliga historier i de olika karaktärernas göranden, men i denna berättas det lite för mycket roliga historier rakt upp och ner på ett sätt som mer känns som utfyllnad än av betydelse för själva historien/karaktären.
Vid ett par tillfällen fann jag också meningar som kändes lite tagna ur luften...ingen förankring i själva historien...
Men som lite lättsam snabbläsning för att skingra tankarna duger den absolut...:)





Stjärnfall och Rimtursar!

Med en brinnande bön på mina läppar och en önskan bortom vett och sans i mitt hjärta har jag nu tillbringat en stund i trädgården med ansiktet vänt mot det mörka himlavalvet.
Mörkt och mörkt...bor man mitt i en stad...även om staden inte är så stor...så blir himlen aldrig riktigt mörk....Dock tillräckligt för mig för att se ett tjugotal stjärnor som föll...:)
För varje stjärna som föll ropade jag till "oh, där kom en till" vilket fick till följd att Lollan sprang i skytteltrafik till grinden och undrade vem det var som kom...
Till slut tröttnade hon och satte sig nedanför mig och blängde på mig...Då tyckte jag också det var tid att gå in...då frös vi om både rumpa och nos...
Den goda Skade har nämligen redan så smått börjat sända sina Rimtursar att bana väg för henne inför vintern...brr...Jag kände hur de flåsade mig i nacken när jag skyndade in till värmen...

Såg ni några stjärnfall...ja, eller Rimtursar med för den delen?





Ljusglimtar!

Det positiva med mörker är att man har lättare för att se och uppskatta även de minsta ljusglimtar...
Så t ex ringde min älskade son idag bara för att höra att allt var ok och han får mig alltid att skratta..:) Jag lovar...han kommer att få mig att skratta på min egen begravning...
Även x:et med stort X plingade för att höra hur det var med tanke på mitt förra inlägg...
Sådana små omtankar värmer i mörkret....Tack!
Dock har ju alla män en baktanke, så även x:et...nu fick han ju möjlighet att beklaga sig över att han blivit laktosintolerant efter sin GBP-operation...Stackare då...;) Men vi vet ju alla hur det är med män....minsta förkylning så ringer de Fonus för att ta mått till träfracken...*suck*
Vilken himlans tur att inte män föder barn...då hade vi varit ett utdöende släkte för länge sedan...;)

Sedan skulle dottern övningsköra till Oxie, första mörkerkörningen (vilket gick otroligt bra) och vi satt och pratade om vad man skulle tänka på vid mörkerkörning...bl a att det är svårare att upptäcka djur när det är mörkt...
Då kläcker den söta tösen ur sig "jag tycker det är bättre när djur har ögon"...;) Eh...ja, det kan väl jag också tycka...istället för att ha de drällande omkring alldeles ögonlösa...det ställer bara till det...
Efter vår gemensamma skrattattack fick hon förklarat att hon menade djur vars ögon syntes i mörkret...typ katter o dyl....:)

Tack för den glädje ni ger mig...:) Älskar er!!!




Ont!

Läste idag en god väns statusuppdatering på fb där hon skrev att hon hade ont där hjärtat sitter...Ungefär så känner jag det också just nu...känns också som en gigantisk gråtboll i magen som bara vill ut...:(
Syster min är inlagd igen och det verkar bara gå åt ett håll...:( Allt känns väldigt ovisst och tungt på den fronten just nu...och en stor maktlöshet fyller en....
Mår heller inte vidare bra rent fysiskt...molande huvudvärk, snuva och hosta som aldrig tycks ge med sig....kanske inte konstigt med all fukt i huset...
Skulle upp till Sthlm i början på november till min fina underbara vän Sussie som jag saknar så väldigt mycket...karaokefest/maskerad...Såg verkligen fram emot detta...och att även träffa fina goa Inki som jag lärt känna där uppe och som jag önskar jag bodde närmre...:(
För att inte prata om träffen jag hade inbokad med allra käraste häxsystra mi...Lilitha...:(
Vågar dock inte ge mig iväg så långt i dagsläget..:(

Fan...livet suger just nu...:(

Men imorgon kommer finaste vännen Nina...som också har en del tuffa grejer att tampas med just nu...Tur att det är söndag annars hade risken varit stor att vi dränkt våra sorger i vin...

Mitt i allt elände så vet jag var ni finns, mina älskade vänner...både IRL och här i cyberrymden...







Draken strör stjärnor!!

Ni missar väl inte att titta upp mot kvällshimlen i morgon lördag runt 22-tiden???
Då passerar nämligen jorden genom meteorskuren Draconiderna...i år är det ett extra tätt område av kometstoft så stjärnfallen lär dugga tätt..:)
Välj en så mörk plats som möjligt, vänd ditt ansikte mot himlen och börja önska...;)







En stjärna för boende!

Igår la jag en stjärna för hur min boendesituation skulle komma att utveckla sig och det kändes väldigt positivt.
Korten talade mycket om att vara i nuet (som jag själv konstaterade häromdagen)...att njuta av alla glädjeämnen omkring mig...göra det bästa av situationen...
Släppa taget och vara i flödet helt enkelt...
Även kort som visade på kontrakt och avtal dök upp och så ett som innefattade ett val...något som eventuellt måste väljas bort...
Hm...vad blir det jag måste välja bort??? Balkongen eller badkaret...;)






Gudinneljus!

I dag kom mina vackra Gudinneljus som underbara och duktiga Lena gjort..:)
Tanken är att jag ska ha ett ljus till varje sabbat, så efter Yule får jag beställa resten.
Nu har jag ett grönt för Mabon (som iofs redan varit), ett svart för Samhain, ett rött för Yule och ett lila till vardags...mellan högtiderna så att säga...

Så här ser de ut....



Att Yuleljuset har guldig gudinna beror helt enkelt på att till Yule återföds solen så ljusen därefter fram till Litha kommer jag att välja med guldig gudinna...:)





Fläskpannkaka!

Idag hade jag förutom dottern även sonen hemma och då gjorde jag fläskpannkaka som de båda älskade när de var små och fortfarande gör..:)
När de var små gillade de dock inte stora bitar fläsk så jag bytte ut fläsket mot bacon istället vilket är minst lika gott. Och numera gör jag den även vegetarisk och då med vegetariska tärningar á la bacon från Hälsans Kök.



Fläskpannkaka!  ca 4 pers

2 paket bacon
3 ägg
8 dl mjölk
4 dl vetemjöl

Klipp baconen i centimeterstora bitar och stek upp, lägg sedan upp i en smord långpanna
Vispa därefter ihop äggen och tillsätt hälften av mjölken och allt vetemjöl
Vispa till en slät smet och fyll sedan på med resten av mjölken
Häll smeten över baconen

Grädda i 200 grader ca 30 minuter

Äts med lingon eller sylt



Hahaha...glömde fota innan så det fick bli bild på det som blev över...;)

Vill dock tillägga att receptet är till en något mindre långpanna än den jag har nu, så jag brukar ta receptet plus hälften för att få en luftigare pannkaka










Frostmåne!

Jeanette Bencze har skrivit en underbar liten bok...Frostmåne...där hon naket och självutlämnande berättar om sin svåra dödsångest.
Med ett vackert och poetiskt språk tar hon oss via tretton faser genom det becksvartaste mörker tillbaks till ljuset och livet igen.
Även om man aldrig själv upplevt det hon berättar om så kan man likväl förstå den fasa hon upplevt...hennes språk berör på djupet och talar direkt till ens själ...
Hennes orubbliga tillit till Gudinnnan som ständigt finns vid hennes sida får en att förstå att i det djupaste mörker finns alltid en liten gnutta hopp...bara vi aldrig slutar tro...
Rekommenderar varmt denna bok till alla...det ger en förståelse för det vi inte alltid vill prata om, men som tyvärr är mer vanligt idag än vi tror...





I nuet!

När jag gick där i skogen idag och fiffilurade så slog det mig som en blixt från klar himmel att jag verkligen inte lever som jag lär...
I stället för att njuta av stunden...leva i nuet (även om det innebär fuktig inomhusluft och oinbjudna gäster som dessutom inte betalar hyra)...så lever jag mitt liv i framtiden om ni förstår hur jag menar. Jag har i tankarna redan lämnat detta boendet och befinner mig rent mentalt någon annanstans, vilket får till följd att när jag inser att jag fortfarande är här så blir det bara fel och en massa negativa känslor och energier omkring mig...allt ser och verkar så mycket värre än vad det kanske är (ok det är ju illa nog med fukt och råttor), men jag kan ju åtminstone ha det trivsamt omkring mig så länge...
Dessutom så länge jag ser mig i ett annat boende i framtiden så är det där det stannar...i framtiden...det kan aldrig bli min verklighet här och nu så länge jag tänker på det som min framtid...Låter förvirrande...jag vet...men jag tror att ni förstår vad jag menar...i alla fall ni som har samma cykliska tidsuppfattning som jag, istället för den linjära...
Allt som existerar är nuet...det är det enda vi kan leva i...
Så idag städade jag och snyggade upp här hemma...och jag vet att det perfekta boendet kommer till mig när det är dags...och desto fortare kommer det att gå om jag kan hålla mig på den frekvens där positiva tankar alstras...:)

För att citera en alldeles underbar barnbok som jag och min kollega verkligen tagit till oss:

Lev i nuet...fånga dagen...Capricciosa!!!

(Jättemyrsloken i den här boken kom inte på att det hetta Carpe Diem, så han drog till med Capricciosa och tyckte det lät lika bra...:))

Ett litet tillägg: Boken heter Konstiga djur och är skriven av Lotta Olsson





Ett möte bortom tiden!

Tillbringade några underbara timmar med Lollan i skogen idag...:)
Satt vid en liten damm och solade medan hon grävde och rotade runt efter vad det nu är hundar rotar runt efter...;) Plötsligt landade en trollslända på mitt knä och strax därefter en till på min hand..:) Jag satt alldeles stilla och bara njöt och förundrades över livet och allt vackert man kan uppleva en helt vanlig dag i skogen...:)
Efter en stund flög de vidare, men inte så långt...de svirrade omkring mig hela tiden. Plötsligt kände jag hur det pirrade i nacken på mig, som om någon försiktigt rufsade om i mitt hår....sedan slutade det lika hastigt som det börjat...
Efter ett tag sa vi adjö till de vackra sländorna och traskade vidare.
Vi kom till en kulle i skogen där man funnit skelett som härrör från de första människor som levde här och som begravde sina döda på kullarna i Albäck.
Plötsligt förnam jag samma känsla i nacken och jag tvärstannade...Sedan var det som om luften framför mina ögon böljade till och för en kort svindlande sekund såg jag in i ögonen på en liten mörk kvinna och av hennes häpna min att dömma förstod jag att hon också såg mig...I nästa sekund började Lollan skälla, vilket hon bara gör när någon knackar på dörren hemma eller när hon blir skrämd och ögonblicket var förbi, jag såg åter igen bara träd framför mig...
Jag är övertygad om att för en kort sekund skingrades dimman mellan två liv som i mänskliga mått mätt ligger århundraden ifrån varandra...jag fick en blick in i det förflutna och hon i framtiden....
Undrar vem hon var....

Jag slog upp trollslända i Solögas bok och fick denna förklaring:

Trollslända
Du har en stor andlig gåva - använd den. Min gåva till dig är att ha en stark intuition

Hm....





Kanelbullar!

Igår den 4 oktober var det som bekant Kanelbullens dag och snäll som man är bakade man och bjöd sina fina kollegor på..:)



Kanelbullar! ca 40 st

100 g smör
5 dl mjölk
50 g jäst
1/2 tsk salt
1dl socker
ca 1,3 liter vetemjöl

Fyllning:

200 g smör
2 dl socker
4 tsk malen kanel

Pensling/garnering:

1 ägg
pärlsocker


Smält smöret och tillsätt mjölken, låt det bli fingervarmt och slå det sen i en bunke där du smulat ner jästen
Rör tills jästen löst sig och tillsätt sedan salt, socker och 2/3 av mjölet
Arbeta degen blank och smidig, tillsätt mer av mjölet...men spara lite till utkavlingen
Degen är färdig när den släpper kanterna...strö mjöl över och täck med bakduk...låt jäsa till dubbel storlek
Rör ihop ingredienserna till fyllningen
Ta upp degen på mjölat bord och arbeta den en stund, dela den i två bitar, kavla ut varje bit till en rektangel och bred fyllningen över
Rulla ihop från långsidan, dela varje rulle i ca 20 bitar som du lägger i pappersformar på plåt
Låt jäsa under bakduk till dubbel storlek...pensla därefter med ägg och strö pärlsocker över

Grädda ca 5 - 10 min i 250 graders varm ugn

Låt svalna under bakduk

Yummie!
















Tomt hus!

Flugor och råttor är tillbaks i huset...:( Dessutom är här fuktigt som f-n...inte konstigt förkylningen inte vill ge med sig...:(
GE MIG ETT NYTT BOENDE NU!!!!!!
Dessutom känns det som om all energi lämnat huset....Ska försöka förklara...
När vi flyttade hit för två år sedan så kändes huset väldigt välkomnande...som om en varm famn öppnade sig så fort vi steg innanför dörren...T o m Mi reagerade på detta för det var det allra första stället vi bott på som hon kunde släcka lampan allra första natten.
När folk kom och hälsade på sa alla samma sak att man kände sig så avslappnad och rofylld så fort man klev över tröskeln.
På senare tid är det som det inte längre finns något här...allt känns bara tomt och intetsägande...jag har aldrig upplevt något liknande förut. Alla ställen man kommer till har ändå någon slags atmosfär...men här finns inte längre någonting kvar...Det är stumt helt enkelt...ett ställe som bara råttor och flugor tycks trivas på, eller????
Jag vet inte...märkligt känns det...eller så är det bara "någon" som vill underlätta för mig i mitt beslut att lämna hus för lägenhet...för att det är det som är meningen just nu...
Då hoppas jag denna "någon" också ser till att det rätta boendet manifesteras i det snaraste...;) 
Skadar ju inte med en liten ritual ikväll så här i nymånetid...såg nämligen en allldeles underbart vacker månskära på himlen nu ikväll...:) Ett gott tecken på nystart...tack för det...:)




Själens minnen!

Så är namnet på en fantasyroman skriven av Angelika Valaa (Ewenson).
Det är en spännande roman om Pyret, en alldeles vanlig ung tjej i ett alldeles vanligt vardagligt liv tills hon en dag får veta att hon är egentligen är någon annan...nämligen Enya...en stor trollkonstnär.
Vi får följa Pyret till landet Manginia tillsammans med alven Validus med vars hjälp Pyret ska försöka minnas vem hon egentligen är...Ett helt lands existens och dess invånare hänger på Pyrets förmåga att finna de minnen som ryms i hennes själs innersta....
Språket i boken är väldigt rikt och målande och man blir lätt fångad av den magiska stämning Angelika så väl beskriver. Man har heller inga svårigheter att för sitt inre se den värld hon skapat i sin bok.

Så gillar du fantasyromaner ska du definitivt läsa denna..:)






Härlig dag!

Har haft en alldeles ljuvlig underbar dag i dag med massor av gladbubbel i magen...:)
Läste ut boken Frostmåne av Jeanette Benzce alias Lilitha, min kära häxsyster och grät faktisk en liten skvätt av rörelse när jag såg att hon på listan över inspiration längst bak i boken även skrivet "Moonwitch, allra käraste häxsystra mi" Det värmde verkligen på djupet, älskade vän...:)
Rescension av boken kommer i ett eget inlägg.
Och apropå älskade vänner så har jag haft en riktigt härlig, kul och mysig kväll med en kär gammal vän...:)
Pizza, godis, film, massa prat och ännu mera skratt..:) Tack, fina vän för en rolig kväll...:)







RSS 2.0