Det positiva med mörker är att man har lättare för att se och uppskatta även de minsta ljusglimtar...
Så t ex ringde min älskade son idag bara för att höra att allt var ok och han får mig alltid att skratta..:) Jag lovar...han kommer att få mig att skratta på min egen begravning...
Även x:et med stort X plingade för att höra hur det var med tanke på mitt förra inlägg...
Sådana små omtankar värmer i mörkret....Tack!
Dock har ju alla män en baktanke, så även x:et...nu fick han ju möjlighet att beklaga sig över att han blivit laktosintolerant efter sin GBP-operation...Stackare då...;) Men vi vet ju alla hur det är med män....minsta förkylning så ringer de Fonus för att ta mått till träfracken...*suck*
Vilken himlans tur att inte män föder barn...då hade vi varit ett utdöende släkte för länge sedan...;)

Sedan skulle dottern övningsköra till Oxie, första mörkerkörningen (vilket gick otroligt bra) och vi satt och pratade om vad man skulle tänka på vid mörkerkörning...bl a att det är svårare att upptäcka djur när det är mörkt...
Då kläcker den söta tösen ur sig "jag tycker det är bättre när djur har ögon"...;) Eh...ja, det kan väl jag också tycka...istället för att ha de drällande omkring alldeles ögonlösa...det ställer bara till det...
Efter vår gemensamma skrattattack fick hon förklarat att hon menade djur vars ögon syntes i mörkret...typ katter o dyl....:)

Tack för den glädje ni ger mig...:) Älskar er!!!