Kronhjort!
När jag så körde hem från jobb ikväll mötte jag honom livs levande i skogen, vilket inte är ovanligt med tanke på att ett par flockar håller till just där.
Det var dimmigt och mörkt i skogen så därför körde jag rätt sakta och plötsligt trädde han fram ur dimman...stannade till framför bilen och vände sitt huvud med den mäktiga kronan mot mig. Hans mörka klara ögon såg för några sekunder rakt in i mina och sedan begav han sig vidare ut över fälten med flocken som troget följer honom.
Jag satt en stund stilla i bilen och funderade över vad denne hjort vill säga mig...jag har ju mött honom förut när jag haft mina tankar om Gudinnans make Guden...en aspekt av gudomligheten jag valt bort för att fokusera enbart på gudinneaspekten...
Kanske är jag färdig med det jag behövde arbeta med i mina ensamma stunder med Gudinnan...kanske är de gamla såren läkta...kanske är det åter dags att träda livets dans även med Guden vid min sida...
Agatens budskap!
Eftersom jag har en sådan hemma beslöt jag mig för att sova med den under kudden i natt för att se om den hade något särskilt att säga mig.
Grundbetydelsen för agat är stärkande för självrespekten...ger styrka, mod och handlingskraft för att övervinna osäkerhet.
Blå bandagat som är det jag har hemma stärker vårt egenvärde, lugnar, renar, ger trygghet och överblick, hjälper oss att skilja väsentligt från oväsentligt och stärker vårt tålamod. Hjälper oss att våga visa vem vi är.
Drömmen i natt var allt annat än tydlig...ett sammelsurium av intryck...men om jag sorterar bort sådant som jag rent instinktivt vet är hjärnans sätt att städa upp efter dagen som gått så återstår följande:
Jag befann mig i ett hus med få, men charmiga brister...sådana man kan leva med helt enkelt...allt behöver inte vara perfekt, för en perfekt yta döljer oftast bara ett tomt innanmäte.
När vi drömmer om hus är det oftast en symbol för oss själva, vår egen fysiska kropp...och husets skick visar på hur vår egen kropp mår.
I mitt fall har jag verkligen drömt om risigare kåkar ska jag ärligt säga så det hus jag såg i nattens dröm är jag ganska nöjd med...en del brister ja...men inget som i dagsläget kräver omdelbara åtgärder...
I min dröm fanns också en mörk kvinna som jag uppfattade som rent elak...hon klagade på både huset och trädgården...allt var fel och inget dög...men hon visste minsann att ge råd..om jag bara höll mig till henne och lyssnade på henne så skulle allt gå vägen...men jag skulle i princip akta mig för att tänka själv och fatta egna beslut.
Jag såg att allt negativt hos kvinnan bara bottnade i rädsla och inget annat...rädsla som tog sig uttryck i ren och skär avundsjuka. Jag kunde inte bli arg på henne när jag såg det och i samma stund jag förstod det upplöstes hon framför mig.
Jag är redan förberedd på att när man går egna vägar i livet så möter man alltid någon som retar sig och som önskar en allt annat än välgång...människor som inte själva har modet att göra så eller människor som gjort det men inte unnar andra detsamma....
Livet har redan fört sådana människor i min väg och jag har tackat för vad det gett mig i form av lärdom och sedan har jag valt att avsluta våra relationer...
Det är det enda man kan göra för vi har alla våra egna vägar att vandra...och att lägga energi på att försöka omvända varandra till något man anser är det bästa är bara slöseri med tid och ork...vi måste alla finna vår egen sanning och den väg som leder dit...
Så nog förstår jag att jag behöver agatens egenskaper just nu...:)
Något som dök upp i drömmen har jag dock ingen förklaring på:
Lollan var ute i trädgården och vid ett tillfälle när hon vände sig bort från en liten damm eller fågelbad så landade en liten fågel i dammen.
När Lollan så vände sig mot dammen igen dök fågeln ner under vattenytan och satt där alldeles stilla tills Lollan gick iväg...då kom den upp spottande och fräsande och sedan flög den iväg....
Hm...ja, det är väl inte allt vi ska förstå...;)
Meditation!
I måndagskväll var jag på meditation hos vännen Nettan, en mycket efterlängtad aktivitet..:)
Nog för att jag titt som tätt mediterar själv, men det är något speciellt att göra det med flera. Det blir liksom ett helt annat energiflöde, dessutom är det så otroligt roligt och givande att efteråt fika tillsammans och dela sina upplevelser och ge/ta feedback.
Under min meditation mötte jag en ståtlig kronhjort i en skog full med vitsippor...en stor magnifik hjort som lade sin mjuka nos mot min hals medan han lät mig varsamt stryka hans varma päls.
Iklädd en överjordiskt vacker lila klänning mötte jag så min guide och på Nettans uppmaning skulle vi också möta en ängel, vilket vi även fått veta innan meditationen och vi pratade lite i gruppen huruvida vi alla trodde på änglars och guiders närvaro. Själv hade jag lite svårt att ta till mig det här med änglar, men kom fram till att ljusvarelser kändes mer rätt för min del (och även andra i gruppen) eftersom man då inte fastnade i den bibliska framställningen av änglar.
När jag så under meditationen även mötte en ängel/ljusvarelse började det nästan genast kittla i min hals och jag ville bara hosta som besatt, men försökte hålla nere det till harklingar för att inte störa övriga i gruppen. När det kändes som värst fick jag ett klart budskap av ängeln/ljusvarelsen att släppa allt vad jag läst och hört och istället närma mig honom och hans gelikar med öppet sinne och hjärta...lära känna dem utifrån mig själv...
I samma stund som han tonade bort upphörde klådan i halsen...:)
Efetr meditationen slog jag upp vad både vitsippa och kronhjort stod för enligt Solöga:
Vitsippa: Förvänta dig alltid det bästa.
Visdom: Jag tar emor nya glädjefyllda besked angående min närmaste framtid. Jag förväntar mig det bästa.
Vitsippan ser in i vad som komma skall och kommer med nyheter om famtiden.
Kronhjort: Ut och praktisera din visdom. Min gåva till dig är att bli erkänd eller känd för det du gör. Du behöver synas, världen vill se dig.
Och färgen lila i den vackra klänningen jag bar står för livsåskådning, funderingar, harmoni, sensitivitet och drömmande tillvaro...
En givande kväll med klara budskap...;)
Läsvärt!
På min vandring genom livet har jag mött många underbara ljusa själar, både IRL och här i cyberspace.
En av dessa själar förtjänar extra uppmärksamhet och det är Korpöga...en underbart stark kvinna som ständigt kämpar med ett oförtröttligt hopp om en ljusare och lättare framtid för sina älskade.
Jag råder er att ta er tid att läsa hennes blogg och inte bara inlägget jag länkar till.
På ett vackert, men ändå ärligt och naket språk sätter hon ord på våra innersta känslor...våra mörkaste rädslor...Hon visar oss förtvivlan, besvikelse, sorg och misströstan...men aldrig att dessa känslor någonsin får övertaget...Hopp, ljus, tacksamhet och framförallt kärlek är det som ständigt bär denna visa kvinna framåt och som även ger oss läsare detsamma.
Korpöga: Du är en sann Gudinna, min vän och jag önskar dig allt gott i livet.
Projekt Mångårdens!
Ännu återstår dock en del innan de virtuella portarna slår upp...
Emottar tacksamt respons...ris och ros ni vet....;)
Sol, vind och vatten!
Sjuk eller ej...hunden måste ut och det skadar ju inte en själv heller att komma ut i friska luften trots att man är dålig...förhoppningvis flyger några baciller iväg i blåsten...:)
Vi tog en runda ner till havet och Lollan blev alldeles till sig när hon insåg vart vi var på väg och att vi nu bor så nära havet...det var första turen ner dit sedan vi flyttade hit.
Även om det blåste en hel del så var det ändå alldeles underbart med en strålande sol från en klarblå himmel.
Sist jag var här nere utförde jag lite önskemagi inför mitt nya boende och det slog ju verkligen in med råge...:) Så idag var det ju verkligen på sin plats med en tacksamhetsgåva till Ran som ju var den gudinna som då förde min önskan ut i världsalltet.
Med sin förkärlek för ting som glittrar och glimmar vet jag att hon med glädje tog emot det armband jag skänkte vågorna idag...
När vi så kom hem upptäckte jag vintergäck och snödroppar i trädgården...:) Tänk att det finns liv i något som verkligen ser alldeles dött ut. Det ska bli så roligt att se vad för liv som gömmer sig här i min nya trädgård...:)
Önskar er alla en underbart ljuvlig dag..:)
Klara budskap!
Läste ut Häxan som steg av tåget av Eta Christensson i går kväll, en bok som verkligen ligger mig varmt om hjärtat och som ni kan läsa mer om under kategorin I bokskogen där jag tidigare recenserat den.
Jag fick ju den och Hellre häxa än präst av min kära syster i födelsedagspresent. Vissa böcker vill man bara äga, i annat fall rekommenderar jag varmt biblioteket...;)
Hur som helst efter det så mediterade jag en stund...bara levande ljus tända, stillsam musik och en doft av rökelse. Jag hade en frågeställning med mig i meditationen rörande min ekonomi och framtida projektplaner.
Utan att gå in närmre på meditationen så fick jag budskap till mig som var klart och tydligt...tillit och förtröstan på att det jag brinner för kan genomföras...Positiva tankar och affirmationer har skapat min verklighet förut så också nu...Bara att köra på...:)
Att jag nämner boken i detta inlägget beror på att det är en bok som inspirerat mig till mitt projekt...:) Så här lyder baksidestexten som väl säger allt:
Häxorna har kommit tillbaka!
I våra dagar behöver de inte vara rädda för att bli förföljda och dödade
som de blev under 1500- och 1600-talen.
Nu kan de fortsätta sitt verk, bota, hjälpa och vrida rätt det som blivit snett.
Den här boken handlar om häxor av den oskuldsfulla, kloka och natur-
hängivna sorten.
Den berättar om vad det innebär att vara häxa och om vad häxor gör och den
handlar om Victoria som stiger av tåget och skapar sig ett eget liv.
Må den inspirera dig att göra detsamma!
Eta Christensson
leg. häxa
(Baksidestexten på Häxan som steg av tåget av Eta Christensson)
Jag har ännu inte stigit av tåget, men håller ändå på att så sakta skapa mig ett eget liv. Jag stannar på tåget ett litet tag till för den ekonomiska trygghet det ger mig tills jag ser att min nya skapelse är tillräckligt stabil för att stiga ut på...:)
När jag släckte ner och skulle krypa till sängs föll min blick på ett skrin som står i mitt fönster och som innehåller min OH-lek och jag fick en ingivelse att dra två kort.
En OH-lek består av en lek med kort som innehåller ett ord och en lek med kort som består av en bild. Man lägger bildkortet ovanpå textkortet och tolkar det därefter.
Det är ett sätt att komma i kontakt med sitt undermedvetna, med sina dolda tankar och känslor...sådant vi kanske inte alltid är medvetna om...
Korten jag fick var DRÖM och en bild av två figurer klädda i blå kåpor, stående i en portöppning under en symbol för yin/yang. Dock såg jag inte till en början att det var yin/yang utan tolkade det som en fullmåne.
Jag blev varm inombords och fylldes av förtröstan på min dröm att förenas med kvinnor och män som också vandrar sökarens väg. Att genom möten och träffar samtala om livets mysterier och tillsammans prova på olika tekninker som övar oss i att utveckla vår andliga sida.
Jag är just nu så full av framtidstro att jag nu knåpat ihop en första inbjudan till en liten häxträff med tre kvinnor jag vet brinner för att få lära sig mer...:) 
En rolig dag!
Förklarar också varför uppdateringen här på bloggen är ganska sparsam just nu och likaså mina besök hos er, kära bloggvänner.
Innan bakterierna kom instormande hade jag besök av sötaste kvinnsen Annelie och Jane med kakor och tulipaner...Så vackra och vårlika...:) (Ja, både tulpanerna och kvinnorna...;))
Jag älskar ju tulpaner...speciellt nu när längtan efter ljus och värme är som störst.
Jag hoppas ni inte mötte bacillerna i dörren, flickor utan är friska och krya....Tack för en riktigt rolig dag...:)
Tävling!
Klicka på hennes namn så kommer du till hennes sida där du kan läsa mer om tävlingen och också vara med om du känner för det...:)
Född fri!
På väg till jobb igår fick jag se ett sträck med fåglar avteckna sig mot den gråmulna himlen och jag kom då åter att tänka på en låt med Björn Afzelius som jag hittade på en skiva i en bil vi körde bud med en gång, en låt om en skadad fågel som efter tillfrisknande fick sin frihet åter.
Hur jag än letat har jag inte hittat denna låten eftersom jag inte varit säker på vad den hetat...Afzelius och Wiehe har ju gjort en del låtar genom åren med fåglar och frihet som tema.
En ingivelse fick mig i alla fall att sätta på radion och av en märklig anledning var det en närradiokanal inrattad som jag aldrig lyssnat på tidigare...och vilken låt började de precis spela just då???? Jo, den jag sökte...:) (Någon där uppe måste gilla mig...;)) Född fri....heter den...och skrevs tydligen av Afzelius kort tid efter att han separerat...så fågeln symboliserade hans fd sambo....
Dock finns den i två versioner, dels denna där han sjunger om allt han och fågeln gör, men också en annan där han istället sjunger om hur han genom fågelns närvaro öppnar upp sig igen och fyller sitt hem med vänner och sång.
Och här kommer den...:)
13 februari!
Eftersom jag firade min födelsedag i lördgas med familjen tog jag det lugnt på den egentliga dagen. Hade dock besök av fina Maja och fick de mest ljuvliga rosor och rosendoftande ljus av henne...:) Tack, gumman..:)
Vi hade en mysig stund med fika (marängswiss) och massa prat.
Kalas!
Snön vräker ner utanför fönstret och det är bara Lollan som tycker det är kul...
Själv ångrar jag att jag inte tog en veckas semester som jag hade lite funderingar på för ett par veckor sedan, dels för att jag hade på känn att det skulle bli mer snö och dels för att jag skulle behöva den tiden till att fokusera på mitt projekt.
Jaja....det är lätt att vara efterklok...*suck*
Igår hade jag min älskade lilla familj hemma på middag eftersom jag fyller år i morgon..:) Det var trevligt och mysigt, men med ett stänk av vemod...som jag återkommer till i ett annat inlägg...
Min present från Marcus och Mi fick jag redan i julas för de inte kunde hålla sig...biljetter till Thåström i mars...:)
Av syster Yster fick jag två böcker av Eta Christensson som jag nog recenserat här i bloggen tidigare och som jag hade önskat mig. Förutom det fick jag också av syster en söt liten kreamiktavla...:)
Mamma och pappa gav mig ett efterlängtat presentkort på Ikea...:) och en bodybutter i den ljuvliga doften citron/lavendel.
Lollipopan kom också med ett litet paket i munnen..:) en liten keramiktavla som nu pryder sin plats på dörren in till hennes och mina domäner.
Dessutom fick jag två härliga buketter med underbara tulpaner som verkligen sprider både ljus och värme...:)
Tack mina kära för en fin dag...:)
Bjerka!
Så var det då också ett inlägg om runan jag fick häromdagen.
Bjerka eller b-runan är en kvinnlig runa som för tankarna till Freja och fruktbarhet.
Andra ord man asscosierar med denna runa är fertilitet, födelse, tillväxt, utveckling och frigörelse.
När denna runa uppenbarar sig handlar det oftast om förnyelse av något slag, att något nytt tar sin början...kan vara allt från ett nytt litet liv, till en ny romans eller en affärsidé mm...
Hm, som sagt...mina invigda vänner....blev ni förvånade?...;)
Mynttrean!
Vi börjar med tarortkortet som var Mynttrean, ett kort som står för utbildning och möjligheter till pengar. Det kan vara ett företag eller dyl som är i sin början, men som på sikt kan ge vinst.
Det här kortet vill få oss att förstå vikten av att tänka igenom vad man gör, att man skaffar sig den grund och kompetens man behöver för att kunna gå vidare.... det är lite av en inlärningsperiod i detta kort.
Kan också visa på förhandlingar som har med kontrakt, husköp, pengar att göra.
Ja, ni som vet vad jag har för framtida planer blev kanske inte förvånade över att jag fick detta kort...;)
Gudinnors kamp!
Lollan såg aningen besviken ut när hon nådde strandkanten och inte möttes av några lekande vågor, inte minsta lilla vågskvalp...:(
Isen sträckte sig en bra bit ut i havet och längs strandkanten hade vattnet frusit på sin väg över stenblocken, en storslagen kamp mellan Skade och Ran utspelades framför mina ögon. Ran får dock ge sig ut på djupare domäner för längs land härskar ännu Skade och hon må vara en bitsk gudinna som med bisterhet omfamnar oss...men gudars vad majestätiskt hon är i sin kyliga skönhet...
Och över alltihop lyste den milda Sunna, ännu svag men tappert kämpande...:)
Lollan: Snö...:D!
Visserligen lite kallt, men inget som berör en härdad tjej som jag...har ju att ta av både vad det gäller päls och hull om man säger så...;)
Hur som helst släppte matte mig lös så jag verkligen kunde vältra mig i detta underbara. Helst ska det ju vara så pass mycket att man kan köra huvudet ner i det ordentligt, men som matte brukar säga när hon haft killbesök, man får vara nöjd med det lilla...;)
Jag gjorde fina snöänglar, men matte skrattade åt mig och sa att det mest liknade avtryck från katastrofalt kraschlandade ufon. Hm, ska hon säga...jag har till min fasa bevittnad hennes försök att göra snöänglar och då snackar vi kraschlandning och det innan hon ens börjat vifta på armar och ben...
Eftersom jag var så exalterad över snön så glömde jag bort att göra vad jag skulle så kl halv fyra på natten fick jag mig en extra liten runda ...hihihi...:)
Bilden är från förra året när det verkligen var snö...
Imbolc 2012!
Ett mysigt firande som började med långpromenad i det kalla men soliga vädret tillsammans med min fyrfota själsfrände.
Njöt sedan av ett varmt väldoftande bad (för att överhuvudtaget få tillbaka känseln i lemmarna om sanningen ska fram) och smyckade därefter mitt altare.
Mitt permanenta altare är ju numera i bokhyllan så vid högtider o dyl ritualer så får vardagsrumsgolvet helt enkelt agera altare, vilket jag tyckte kändes alldeles perfekt, föll sig så naturligt på något sätt.
Härnere i Skåne är det ju inte mycket bevänt med snön så det lilla jag lyckade skrapa ihop smälte snabbt undan i rumsvärmen om ni undrar vad som varit i den svarta skålen..:)
Mitt under min stilla meditation kände jag en kall fuktig nos mot min hals och då var det tid att tacka Gudinnan och återgå till vardagen och en kelsugen vovve...:)
Så vackert...
Störande moment, men rätt vacker hon med...:)
Nyfiken goldennos i kameralinsen...
Överflöd!
Drog in den kyliga, men löftesrika luften i mina lungor...gladdes åt fåglarnas ystra lek över mitt huvud och njöt av att höra deras kvittrande. Såg till och med ett litet bestånd snödroppar i någons rabatt...:)
Plötsligt förnam jag en stark känsla av trygghet...blev nästan överväldigad av kraften i känslan...För en kort flimrande sekund såg jag det överflöd som är på väg...träd i ljuvlig grönska, mängder av blommor i allsköns färger, det nya liv som även är på väg i djurvärlden...kaninungar, lamm, fågelägg...och över hela scenen föll små droppar av guld...
Lika snabbt som allt dykt upp för mitt inre lika snabbt försvann det, men lämnade kvar en känsla av frid, trygghet och hopp om en blomstrande framtid.
När jag kom hem drog jag ett tarotkort och en runa och fick Mynttrean och B-runan...:)
Återkommer i senare inlägg med deras betydelse, måste kila nu...:)
Bönhörd!
Någon där uppe måste gilla mig, eller så har vederbörande helt enkelt bara tröttnat på mitt velande framför kakhyllan...Ska jag ha Ballerinakex...Nä, jag tar Chocolate chip-cookies istället...eller nä, Ballerina är ju rätt gott...fast Chocolate chip är ju större...men, Ballerina....Ja, ni förstår mitt dilemma....
Nu har det dock skapats något som ligger i nivå med en halv orgasm....och jag skojar inte...är det något som bör tas på fullt allvar så är det orgasmer och kakor...
Denna gudomliga pirrframkallande nyhet heter Ballerina fylld cookie...och de är verkligen så välfyllda med mums som på bilden...:)
Gör dig själv glad i morgon (om nu inte mannen lyckats med det) och unna dig en sådan här underbar läckerhet...du kommer inte att ångra dig...
Inför Imbolc!
Som häxa lever jag med årshjulets snurrande...ser Gudinnan byta skepnad i takt med årstidernas växlingar...ser och känner hennes förändring i naturen omkring mig. Så gör jag även nu trots kylan som biter i min kind...det är något i luften...i ljuset...En doft...en aning av något mildare, lekfullare, ljusare...ett litet fnittrande i vinden...:)
Den 2 februari når vintern sin kulmen och våren börjar istället så sakteliga vinna mark.
Detta är kanske inte så lätt att tro för oss frusna nordbor, men för de forntida kelterna som levde i ett betydligt mildare klimat så var det nog lite lättare att föreställa sig ljusets återkomst redan nu. Den 2 februari firas därför Imbolc av wiccaner och andra hedningar. Ordet Imbolc är keltiska och betyder ungefär i magen och syftar på de första rörelserna i Gudinnans mage...i jordens inre...Det första spirande livet som så småningom ska slå ut i full blom.
Jag brukar ha en liten vårblomma på mitt altare, typ en liten primula eller en liten kruka med snödroppar. Sedan låter jag snö smälta i min kittel som jag sedan vattnar blomman med. En symbol för vårens seger över vintern...ljusets seger över mörkret, men att vintern ändå behövs för att livet ska kunna fortgå...utan mörker kan vi inte se ljuset.
Massor av tända ljus hör givetvis också till i mitt firande av vårens antågande...:)
I år har jag dock ingen snö att tillgå, men en liten vårblomma ska inhandlas i morgon...:)
Magickal Graphics
